Brännö bys samfällighetsförening BBS och kommunen ensamma om att godkänna försvarsmaktens ansökan om skjutfält i södra skärgården

Brännö samfällighetsförening BBS och Göteborgs kommun var överens om att 300 000 skott årligen ska tillåtas, medan de flesta privatpersoner och föreningar yrkade att försvarsmaktens ansökan skulle avslås.

Efter regeringsbeslutet (som legat vilande i 10 år) undertecknade Anna Berglund och f.d. miljöminister Isabella Lövin (Mp), innan hon avgick, tillståndet för militären att öva i 110 dagar i Göteborgs skärgård.

Lite besynnerligt att just en miljöpartists handteckning pryder beslutet då de negativa miljökonsekvenserna är så tydliga. Isabella hade kanske en dålig dag.

  • Isabella Lövin

Dokumenten i ärendet M2012/00021

Diverse artiklar

Ärendet i sammandrag (utdrag ur beslutet)

Försvarsmaktens ansökan

Försvarsmakten har hos Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i
Västra Götalands län ansökt om tillstånd enligt 9 kap. 6 § miljöbalken till att
bibehålla och nyttja befintliga områden för skjutning med skarp och lös
ammunition, handgranats— och sprängverksamhet samt övrig verksamhet
enligt närmare beskrivning i ansökan, inom en totalram under ett år av 115
skjutdagar, högst 1 325 000 skott finkalibrig ammunition och 11 500 skott
grovkalibrig ammunition
samt 1 745 stycken handgranater,
sprängladdningar, robotar m.m. Ansökan omfattar även att få bygga och
nyttja en handgranatbana på Känsö.

Överklaganden

Regeringen avslår merparten av överklagandena.

Miljöprövningsdelegationens beslut har överklagats till Mark— och miljö-
domstolen vid Vänersborgs tingsrätt av Försvarsmakten samt ett stort antal
enskilda, föreningar och organisationer.

Kristina Sjögren har anfört att det är fel, och för båtägare tråkigt, att så
många av de finaste öarna i skärgården ska belamras med detta och under de
finaste årstiderna. Hon har även undrat om inte Känsö tillhör Brännöborna.

Brännö bys samfällighetsförening har yrkat att Försvarsmakten, utan särskild
prövning, ska få skjuta högst 300 000 skott finkalibrig ammunition per år
och att motsvarande anpassning görs till övriga vapen och tider
. Föreningen
har anfört bl.a. följande. Den tillståndsgivna nivån har betydelse för
planarbete och möjligheter att bo och bedriva verksamhet i skärgården.
Omfattningen av den tillståndsgivna verksamheten överstiger vida vad som
förekommit både under senare år och förmodligen under lång tid tillbaka.

I samband med anpassningen av Försvarsmakten till nya uppgifter utgör
Göteborgs garnison en avsevärt mindre militär närvaro i regionen än
tidigare. Stora delar av skjutfältet är i privat eller samfälld ägo. Brännöborna
har tillerkänts äganderätten till Känsö. På Galterö avvecklades
anläggningarna praktiskt taget helt under början av 2000-talet och på Känsö
är de byggnadsminnesförklarade. Att bifalla Försvarsmaktens önskemål om
utökad verksamhet och dessutom ha en öppning för att vid särskilda behov
gå utöver givna nivåer framstår som alltför eftergivet. Att Göteborgs
garnison behöver ett övningsområde förefaller självklart men att
förhållandena på Västkusten skulle vara så speciella framstår som kraftigt
överdrivet.

Skärgårdarnas Riksförbund (SRF) och Bohusläns Skärgårdsråd (BSR) har i
en gemensam skrivelse anfört bl.a. följande. SRF representerar den
fastboende befolkningen i landets skärgårdsområden. BSR är den regionala
skärgårdsförening som är störst till antalet fastboende. Föreningarna arbetar
för att förbättra förutsättningarna för boende, arbete och service året runti
4 (36)skärgården. Skärgårdsbor och sommargäster ska inte behöva stå tillbaka så
ensidigt för försvarets intressen som miljöprövningsdelegationen föreslår.
Skjutfältet måste anpassas till andra samhällsintressen för att Göteborgs
södra skärgård ska kunna utvecklas. Förutom de boende finns ett rikt fågelliv
som kommer påverkas med den föreslagna utökningen. Riksintresse för
fisket kommer att påverkas negativt.

Jan Hansson har yrkat att totalramen för Stora och Lilla Rävholmen inte ska
få överstiga 25 tillfällen
. Han har anfört bl.a. följande. Skjutövningar under
2010 har orsakat stora skador på naturen. Tillståndsbeslutet kommer att bidra
till att miljön i Södra skärgården drastiskt kommer att försämras. Totalramen i
den södra delen — 50 tillfällen — är väldigt hög och den totala mängden skott
kommer generera över ett ton skrot varav mycket bly som inte kommer att
kunna tas om hand. Bullret från övningarna kommer störa stora delar av de
boende i Södra skärgården. Stora Rävholmen är arrenderad av militären. På
ön finns fornlämningar som bör märkas ut. Berguven har häckat där.

Per Arne Hansson har hänvisat till vad han tidigare framfört till länsstyrelsen
och anfört bl.a. följande. Tillståndsbeslutet kommer i hög grad att påverka
möjligheterna att vistas och utnyttja miljöerna på och kring Stora
Rävholmen
. Fårbete bedrivs på ön. Området är också välbesökt av båtfolk
från skärgården och fastlandet.

Anita Johansson har anfört att hon överklagar beslutet om att militären får
skjuta 115 dagar på de vackraste öarna i Göteborgs skärgård.

Monica Havström m.fl. har gemensamt anfört bl.a. följande. De yrkar i
första hand att beslutet upphävs
på grund av att underlaget för beslutet är
bristfälligt. De yrkar i andra hand att tillståndet begränsas till färre öar,
skjutdagar och skott; att dessa koncentreras till sen höst, vinter och tidig vår
och att alla berörda får kännedom om planerade skjutövningar minst fyra
månader i förväg. De har framfört bl.a. följande. Tillstånd bör inte ges som ett
tillsvidaretillstånd utan att några begränsningar närmare beskrivits. Sedan
Skärgårdsskjutfaltet tillkom har förutsättningar vad gäller vapen, utbildning
och förhållandena inom skjutfältet ändrats markant. Antal boende har
fördubblats och turismen och det aktiva friluftslivet har växt. I miljö—
konsekvensbeskrivningen saknas redovisning av alternativa platser samt ett
nollalternativ. Den sökta verksamheten kommer påverka alla boende i
Göteborgs södra skärgård. Försvarsmakten har inte uppfyllt intentionerna
med samråd då en övervägande del av öborna inte har uppmärksammat
samrådsprocessen. Samrådet kan därför inte godkännas. Området väster om
Känsö och Rävholmarna är skyddat musselvatten enligt förordning
(2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk och musselvatten. Underlaget i
dessa delar är bristfälligt. Ytterligare uppgifter bör redovisas i fråga om
miljöhänsyn och konsekvenser för sjöfågel, säl fisk och hummerrev.
Utredningen bör kompletteras med en konsekvensbedömning av hur bullret
från den sökta verksamheten kommer att påverka friluftslivet, boendemiljön,
människors hälsa och djurlivet. Med hänsyn till nämnda intressen bör
perioden för övningsuppehåll förlängas från 1 april—1 oktober.
Försvarsmakten bör inte få anlägga och använda en handgranatbana på
Känsö som har särskilt naturskydd med flera rödlistade arter. Övningar bör
inte få ske utöver angiven totalram. Flera incidenter som inneburit
säkerhetsrisker har inträffat i samband med övning.

Tim och Mia Wright har därtill själva redogjort för bl.a. en incident och
starkt motsatt sig den tillståndsgivna utökningen som skulle innebära ökad
risk för ännu fler tillbud.

Monica Havström har därtill själv redogjort för en incident och anfört bl.a.
att alla incidentrapporter för skärgårdsområdet bör tas fram för att tydliggöra
riskbilden i området innan beslut om tillstånd ges.

Bitte och Lars Havstad har därtill själva anfört bl.a. följande. Miljökonse—
kvenserna av att bl.a. inrätta en skjutbana och av att dumpa stora mängder
miljöfarligt avfall i havet har förringats.
Betydelsen av skärgårdens unika
miljö för människor har underskattats och hänsyn har inte tagits till att
skjutandet kommer störa skärgårdsbefolkningen. Försvarsmaktens
skrivningar om samexistens bygger på en helt annan omfattning av övningar
än vad som nu menas. De befarar att det inte kommer vara möjligt att jaga
och fiska i områden de nyttjar.

Frank Engelbrektsson har därtill själv bl.a. anfört att påverkan på sjöfarten
kommer att bli omfattande och att militär övningsverksamhet och sjöfarten i
området är näst intill omöjliga att förena ur säkerhetssynpunkt.

Styrsö Havskajaker HB har framfört att: beslutet bör ändras och att inga
skjutningar bör få genomföras inom stadsdelen Södra skärgården
,
åtminstone inte under perioden april. t.o.m. oktober. Bolaget har anfört bl.a.
följande. Beslutet och befintlig verksamhet strider mot Västra Götalands—
regionens natur— och kulturprogram. Bolaget bedriver verksamhet inom
ekoturismbranschen och upplever störningar från skjutverksamheten redan i
dag. Upplevelsearrangemang har fått ställs in eller läggas om då övningar
med bristfällig information visat sig pågå i området. Med den ökning av
störningar och periodvisa avstängningar som föreslås i beslutet kommer
verksamheten drastiskt att tvingas minska eller läggas ned. Militärövningar
under en knapp tredjedel av årets dagar innebär att möjligheterna till
friluftsliv för enskilda, skolor och småskalig upplevelseturism utarmas inom
ett område av riksintresse för friluftslivet.

Donsö bys samfällighetsförening och Styrsö Sörgårds skifteslag har i en
gemensam skrivelse anfört bl.a. följande. De yrkar i första hand att ansökan
om tillstånd avslås
, i andra hand att Stora Rävholmen undantas och utgår
från området för skjutfältet och i tredje hand att verksamheten inskränks i
linje med följande. Verksamhet får inte bedrivas under perioden maj—augusti.
Om verksamhet ändå medges maj—augusti ska den av Försvarsmakten
föreslagna semesterperioden utökas till att avse alla veckoslut från mitten av
juni till mitten av augusti från fredag kl. 16.00 till måndag kl. 9.00. De i
ansökan definierade kalenderdygnen ska ändras på följande vis: Vardag 9.00—
17.00, vardag kväll 17.00—22.00. Verksamhet får inte bedrivas nattetid efter
kl. 22.00. Avstädning av området ska ske före den 15 juni. Skjutområdet med
centrum på Rävholmen bör ändras så att Sjumansholmen inte innefattas. Till
grund för överklagandet har föreningen och skifteslaget hänvisat till vad de
tidigare anfört och framfört bl.a. följande. Miljöprövningsdelegationen har
felaktigt funnit att ansökan uppfyller miljöbalkens krav på lokaliserings—
utredning. Förarbeten till miljöbalken ger stöd för att kravet på lokaliserings—
utredning gäller även för befintliga verksamheter. Enligt praxis ska krav på
utredning om alternativa lokaliseringar vara högre när lokaliseringen är starkt
ifrågasatt. Försvaret har inte visat att den sökta platsen är den där ändamålet
kan uppnås med minsta intrång och olägenhet med hänsyn till människors
hälsa och miljö.

Donsö bys samfällighetsförening har därtill anfört bl.a. följande. Skjutområdet
med centrum på Rävholmen innefattar enligt den karta som bilagts ansökan
en del av Sjumansholmen, som använts för fritidsboende sedan 1930—talet.
Inom området finns några av fritidshusen på ön. Att ön och på ön belägna
fritidshus innefattas i skjutområdet har inte varit känt av de boende.
Information om detta förhållande har inte delgivits dem i samband med
ansökan. Det tillstånd till skjutövningar som Försvarsmakten begär skulle, om
det genomförs, i allvarlig grad störa de fritidsboende, minska möjligheterna
till rekreation och sänka värdet på husen. De hus som ligger inom det angivna
skjutområdet skulle inte kunna bebos, inte ens besökas, när skjutövningar
äger rum.

Styrsö Sörgårds skifteslag har därtill anfört bl.a. följande. Skifteslaget äger bl.a.
en del av Stora Rävholmen som Försvarsmakten använder vid skjutövningar
och berörs därmed på det sätt som avses i 16 kap. 12 § miljöbalken. Förutom
överklagandet har flera inlagor getts in till miljöprövningsdelegationen och
domstolen. En prövningsmyndighet måste beakta vem som anför en viss
olägenhet och på vilket sätt denne är berörd vid ett avgörande av ärendet.
Delegationen har i tillståndsbeslutet beaktat förd talan genom exempelvis
villkoren om verksamhetsbegränsningar. Inga invändningar om talerätt har
framförts av delegationen eller domstolen. Skifteslaget får därmed genom
konkludent handlande från nämnda instanser anses ha talerätt och därmed
även klagorätt. Ingen invändning från sökandens sida har framförts vad
gäller skifteslagets tale— och klagorätt. Tvärtom betraktas och hanteras
skifteslaget som en samlad sakägare och talesperson för övriga delägare av
den samfällda marken. Skifteslaget har hänvisat till bifogat upplåtelseavtal
med Fortifikationsförvaltningen samt det nyttjanderättsavtal som för
närvarade är under förhandling avseende vattenområden på fastigheterna
Styrsö 3:157 och 3:158. Detta bekräftar skifteslagets särskilda behörighet att
föra delägarnas talan. Av bifogat protokoll från skifteslagets årsmöte framgår
att Jan Kjellberg i egenskap av ordförande har ensam teckningsrätt för
skifteslaget.

Ekonomiska Föreningen Kårholmen har yrkat att beslutet rivs upp och att
Försvarsmaktens verksamhet förblir som den varit eller åtminstone inte mer
än fördubblas jämfört med tidigare är. Föreningen har anfört bl.a. följande.
Föreningen medlemmar är de 84 ägarna av fritidshusen på ön Kärholmen i
Göteborgs södra skärgård. Husen används året runt. Den kraftigt ökade
omfattningen av verksamheten på skjutfältet är till väsentlig nackdel för
medlemmarna. Tidigare skjutövningar har inte bara inneburit
bullerstörningar utan även begränsat rörelsefriheten på det vatten som ligger
nära ön.

Björn Gerle har anfört bl.a. följande. Att öka antalet skjutdagar och skott så
pass mycket medför kraftiga inskränkningar för båt— och friluftslivet.
Det
hindrar framtida bebyggelse på Styrsö och påverkar markägarna genom att
mark förlorar sitt ekonomiska värde. Att ge tillstånd till en så pass kraftig
ökning av skjutverksamheten visar att ingen hänsyn har tagits till de cirka
5 000 åretruntboende i Södra skärgården som nyttjar och njuter av friluftsliv,
fiske och båtliv under alla årstider och dagar. Ingen hänsyn har heller tagits
till de boende som redan i dag ligger inom bullerzonen. Det är mycket
olämpligt att tillåta en ökad skjutverksamhet i ett område med en
åretruntboende öpopulation som är en av Sveriges största. Beslutet är inte
förenligt med hänsynsregeln i 2 kap. 3 § miljöbalken och strider mot 6 § där
det anges att det ska väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att
ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet. Beslutet
medför att ett stort antal människor får sina levnadsförhållanden väsentligt
försämrade vilket strider mot 2 kap. 9 § miljöbalken. Rimlighetsavvägningen
i 2 kap. 7 § miljöbalken gäller även totalförsvaret eftersom det inte kan anses
orimligt att finna en annan plats längs Sveriges västkust än i den skärgård
som har en av Sverige största åretruntboende befolkning. Tidigare
skjutverksamhet har inte tillståndsprövats och det nya beslutet kan inte vila på
argumentet att skjutning funnits i området sedan 1940—talet.

Manne Pettersson, Gustaf Svensson och Cathrine Gerle har i en gemensam
skrivelse yrkat att miljöprövningsdelegationens beslut rivs upp. De har anfört
bl.a. följande. Beslutet strider mot 2 kap. 6 § miljöbalken beträffande
platsens lämplighet för skjutfält och det är rimligt enligt 7 § av totalförsvaret
att finna en annan plats som stör färre intressenter. Eftersom tidigare
skjutverksamhet har utförts utan tillstånd bör en förutsättningslös
bedömning göras av lämpligheten av att ha ett skjutfälti den skärgård som är
en av landets mest tätbefolkade. Området pekas ut som ett framtida
bostadsområde i kommunens översiktsplan för 2009 och var redan 2003
upptageti den fördjupade översiktsplanen för Styrsö. Detaljplanen är med i
Göteborg Stads produktionsplan för 2011. De har framfört att de avser att
bebygga fastigheterna Styrsö 1:197, 1:109 samt del av 1:171 med bostadshus.
Möjligheten att bebygga nordvästra Styrsö äventyras genom delegationens
beslut. Om tillstånd ändå ges, får ovanstående område på Styrsö inte hindras
från bebyggelse trots bullerstörningar. Gustaf Svensson har 9 januari 2018
återtagit sitt överklagande.

Ingemar Törnqvist har yrkat att miljöprövningsdelegationens beslut om
tillstånd undanröjs
eller inskränks till att gälla enbart Försvarsmaktens egna
övningar inom de områden som disponeras genom lagfart och arrenden med
väsentligt minskad omfattning. Han har vidare anfört bl.a. följande.
Göteborgs södra skärgård är det enda område på Västkusten där hela
vattenområdet är enskilt och därtill ligger i ett storstadsområde. Det är
orimligt att medge tillstånd i det mest olämpliga området på Västkusten och
påstå att alternativ saknas. Motiveringen att Försvarsmakten länge olagligt
använt området för liknande verksamhet borde vara en försvårande
omständighet för medgivande av tillstånd. Försvarsmakten använder även
uppsåtligen privat mark och vattenområde utan nyttjanderätt, trotsar Högsta
domstolen och hotar rättmätiga ägare att nyttja sina områden. Han har
hänvisat till ett avgörande av Hovrätten för Västsverige samt beslut av Högsta
domstolen i fråga om äganderättsutredning. Inget samråd med samtliga
berörda sakägare har skett under utredningsprocessen. Det är orimligt att ge
tillstånd för denna enorma mängd skjutning och sprängning. Det är orimligt
och saknar stöd i miljöbalken att ge tillstånd för främmande makt att öva på
område av svenskt riksintresse.

Birgitta Hultqvist m.fl. har gemensamt anfört bl.a. följande. De yrkar i första
hand att beslutet upphävs.
De yrkar i andra hand att området definieras som
övningsfält och inte som skjutfält och att verksamheten begränsas till 20
dagar och 100 000 skott per år med övningsförbud den 1 april—den
1 oktober. Att inga stora nationella eller internationella övningar tillåts i
området. Att representanter för generalläkaren efter varje övning
kontrollerar borttagning av oexploderad ammunition. Att ingen
nyanläggning får ske av en handgranatbana på Känsö. Att avtal ingås med
fårägare en månad före planerade övningar. Att förevisning av krigsmateriel
till utländsk makt eller uppköpare inte får ske. Att hänsyn tas till Natura
ZOOO—området i Vrångö skärgård. Att blyad ammunition inte får användas.
Att tillståndet begränsas till tio år. Att undersökningar görs på mark,
vegetation, sötvatten, fårkött, fåglar, fisk, krabbor, musslor, bottensediment
och havsvatten av bly, koppar, antimon och andra gifter förknippade med
verksamheten innan tillstånd ges. Om undersökningar påvisar förhöjda
värden ska förbud mot tillförsel av nya föroreningar föreskrivas och sanering
ske. De har till grund för sina yrkanden framfört bl.a. följande.
Samrådsprocessen med allmänheten har varit obefintlig och har inte levt upp
till lagstiftarens intentioner. Kretsen av särskilt berörda har avgränsats alltför
snävt. Kungörelser och övrig information har haft stora brister då det inte
framgått att en kraftig utökning av verksamheten planeras. I miljökonse—
kvensbeskrivningen saknas en utredning om alternativ lokalisering samt
beskrivning av nollaltalternativ. Försvarsmakten har i ansökan lämnat
10 (36)bristfälliga uppgifter om ägandeförhållanden för öar och omgivande vatten.
Huvuddelen av området är inte ägt av Försvarsmakten. Därmed faller
Försvarsmaktens argument om att det krävs expropriering om andra
områden ska tas i anspråk. Länsstyrelsen gör sin bedömning utan kontroll,
undersökning eller skriftlig analys vad gäller möjligheten att inrätta ett
motsvarande skjutfält på annan plats längs Västkusten. Den kraftiga
utökning som planeras av verksamheten motiverar en noggrann analys av
lokaliseringen. Länsstyrelsen har brustit i handläggningen när man inte krävt
in ett jämförande nollalternativ utan i stället utgått från att nollalternativet
inte motsvarar Försvarsmaktens behov. Miljökonsekvensbeskrivningen ska
därför underkännas. Miljökonsekvensbeskrivningen anger att någon
förändring i buller— och miljöpåverkan inte förväntas, trots att sökt
verksamhet innebär en betydande ökning jämfört med den verksamhet som
bedrivits. Bullerutredningen har även i övrigt stora brister. Skalor i diagram
motsvarar konsekvent de för försvarets mest gynnsamma. Riktvärden för
t.ex. skolor och för nattetid är strängare. Beräkningarna anges med en
undermålig noggrannhet på i 2,5 dB. Redovisade bullernivåer bryter mot
Boverkets och Naturvårdsverkets normer och mot de normer kommunen
har för området. Påverkan från flyg och helikoptrar eller från stora nationella
eller internationella övningar vars omfattning är okänd redovisas inte.
Tillståndsgiven verksamhet kommer försämra det allmänna hälsotillståndet
för de skärgårdsboende. Vetenskapliga studier har pekat på samband mellan
buller och ökad risk för högt blodtryck, hjärtinfarkt och stroke.
Fårhållningen, som har en lång tradition på öarna, försvåras. Detta riskerar
att få konsekvenser för möjligheterna att hävda ängs— och hagmarker med
höga värden. Inga konsekvenser för fårbetet och fårhållningen har beskrivits
i miljökonsekvensbeskrivningen. Inte heller har påverkan på Natura 2000—
området redovisats trots att Störningarna från skjutfältet inne i området torde
vara avsevärda. Arter som listas är bl.a. fisktärna, knubbsäl och tumlare. Den
senare är starkt hotat och i Sverige fridlyst. Knubbsälen är mycket
störningskänslig under bl.a. augusti. Inom området finns också flera
skyddade och utpekade naturområden. För varje extra skjutdag påverkas
fåglar, djurliv och fåren allt mer. Påverkan på viktiga grundområden med
ålgräs försämrar förutsättningarna för fiskar och andra havslevande djur.
Spridning av giftiga metaller kommer att störa och på olika sätt påverka
djurliv samt undervattensvegetation. Det saknas redovisning av
tungmetallhalter, analys av om området tål mer tungmetaller och redovisning
av vilka konsekvenser utsläppen i förlängningen kan få för de boende.
Försiktighetsprincipen har inte tillämpats i rätt omfattning. Utsläppen av
tungmetaller från skjutfältet bryter mot EU:s ramdirektiv för vatten, direktiv
2008/ 107 / EG om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område mm.
samt mot vattenförvaltningsförordningen. I miljökonsekvensbeskrivningen
har inte heller analyserats hur säkerheten för befolkningen påverkas av att
ambulansbåten från norra skärgården under en tredjedel av året får svårt att
hämta sjuka personer i området. Stora nationella och internationella övningar
kan inte anses vara av mindre betydelse. Delegeringen till tillsynsmyndig—
heten är därmed lagstridig. Göteborgs södra skärgård har stor fastboende
befolkning, stora natur— och kulturvärden och betydelse för rekreation
regionalt och nationellt. Förutsättningarna har förändrats sedan skjutfältet
tillkom under krigsåren på 1940—talet.

Göteborgs kommun har genom kommunstyrelsen överklagat
miljöprövningsdelegationens beslut. Kommunstyrelsen har yrkat att högst
50 skjutdagar och 300 000 skott finkalibrig ammunition ska tillåtas under ett
maximalt är med ett genomsnitt per år under en treårsperiod om
25 skjutdagar och 100 000 skott.
Skjuttiderna bör begränsas så att skjutning
och sprängning inte sker under häckningsperioder och sälarnas pälsömsning,
1 april—31 augusti. Stora nationella och internationella övningar bör inte ske i
Göteborgs skärgård. Bullerbegränsande åtgärder för att minska bullret från
verksamheten måste utredas. Tillsynsmyndigheten bör ges möjlighet att
införa ytterligare tidsrestriktioner för verksamhet på Galterö. Det bör även
ställas krav på att Försvarsmakten arbetar kontinuerligt med att minska
bullerstörningar från verksamheten. Kommunen har som grund för sitt
överklagande framfört att det krävs en bättre balans mellan Försvarsmaktens
intressen och andra riksintressen och samhällsintressen. Tillståndet innebär
en kraftig ökning av övningsverksamhetens omfattning. Även om tillståndet
inte utnyttjas fullt ut varje år kommer den tillståndsgivna omfattningen ligga
till grund för bedömningar i samband med fysisk planering och
bygglovshantering, vilket får stora konsekvenser för möjligheterna till
utveckling av Brännö och Styrsö. Friluftslivets och naturmiljöns intressen
bör tillgodoses på ett bättre sätt.

Försvarsmakten har yrkat ändring av Villkorspunkten 3 så att
sommaruppehållet endast avser skjutning och sprängning, samt att tiden för
sommaruppehället begränsas till perioden midsommarafton till och med den
15 augusti. Försvarsmakten har även yrkat att undantag från begränsningarna i
villkorspunkten 3 ska få göras vid enstaka stora nationella eller internationella
övningar samt oförutsedda övningar inför insatser efter godkännande av
12 (36)tillsynsmyndigheten. Försvarsmakten har vidare yrkat ändring av
villkorspunkten 7 så att uppehållstiden för sprängning begränsas till perioden
midsommarafton till och med 15 augusti, samt att ett tillägg om undantag
likalydande med yrkandet rörande villkorspunkten 3 ovan görs.

Försvarsmakten har vidare anfört bl.a. följande. Villkor 3 är utformat så att
tollmingssvärigheter kommer att uppstå i fråga om vad som innefattas i
”annan verksamhet som medför buller eller störningar för boende och
friluftslivet”. Friluftslivet i skärgården under sommarperioden åstadkommer i
sig mycket buller och andra störningar. Formuleringen riskerar att innebära
att all övningsverksamhet förbjuds, vilket inte är rimligt vid en avvägning
mot de andra angivna intressena. Villkoret ska därför ändras och förtydligas
till att avse skjut— och sprängverksamhet enligt yrkandet. Tiden när
skjutförbud i huvudsak räder bör påbörjas midsommarafton i stället för den
1 juni. De normalt tre veckorna i juni som detta skulle medge för övningar är
väsentligt för marina förband och för möjligheterna att bedriva bl.a.
ungdomsverksamhet i rekryteringsbefrämjande syfte. Betydelsen av det
senare har ökat påtagligt efter riksdagens beslut att avskaffa den allmänna
värnplikten i fredstid. Den skjutfria perioden skulle därmed sammanfalla med
den normala semesterperioden. Försvarsmakten har föreslagit att samma
undantag som angetts i villkorspunkten 2 även ska införas i villkorspunkten 3.
Försvarsmakten har hänvisat till motsvarande undantag för vissa övningar
som fastställts av regeringen i beslut 2007—06—20 (dnr M2006 / 4234/ F / M)
om Rinkaby skjutfält i Kristianstads kommun med liknande förutsättningar
som i Göteborgs skärgård. Det är väsentligt för Försvarsmakten att
möjligheten till sådana övningar finns även i Göteborgs skärgård.
Försvarsmakten anser att villkorspunkten 3 i miljöprövningsdelegationens
beslut innebär att de boendes och friluftslivets intresse ges företräde. Enligt
2 kap. 7 § miljöbalken bör försvarsintresset vid de enstaka tillfällen
undantaget kan komma i fråga ha företräde. Intrånget bedöms i sådant fall
vara klart begränsat. Villkorspunkten 7 bör innehålla samma undantag som
villkorspunkten 2. Även i detta fall har Försvarsmakten hänvisat till behov
vid enstaka tillfällen att genomföra Vissa särskilda övningar under
sommarperioden. I frågan om skyddet för djurlivet i området bör denna
fråga kunna handläggas av tillsynsmyndigheten. Övningsverksamhet vid
enstaka tillfällen torde inte nämnvärt försämra detta skydd jämfört med den
omfattande trafik med fritidsbåtar som sker i området under denna period.

Kommentarsfunktionen är stängd.

Powered by WordPress.com. Tema: Baskerville 2 av Anders Noren.

Upp ↑