Ordförande Tim Borgs uppsägning av Törnqvist bryggarrende på hans födelsedag år 2020, är det senaste i ledet av en mycket långdragen personlig kampanj mot Törnqvist. Redan på 90-talet bedrevs kampanj mot Ingemar, då med vägföreningens medel. Då liksom nu tycks orsaken till kampanjen vara att Törnqvist kritiserar ordföranden. Då liksom nu leds kampanjen av en odemokratiskt lagd ordförande på föreningens bekostnad.
Det här inlägget beskriver hur Törnqvist fick rätt i samtliga tvister som ordföranden i vägföreningen odemokratiskt bedrev. Hur kampanjen kostade föreningens medlemmar över 2.000.000 kronor i ombudskostnader i dagens penningvärde. Och hur Hans Bränning, som drev kampanjen, slutligen fick avgå ur vägföreningens styrelse.
GT:s artikel den 18:e maj 1989 redogjorde för anledningen till den personliga kampanjen mot Ingemar. “En orsak tycks vara att han ifrågasatt vägföreningens kompetens … då kan man inte räkna med en bra behandling” uppgav dåvarande ordförande Max Andersson (släkting till Törnqvist) till reportern.
Journalisten Eva Adersjö blev cencurerad i GT:s göteborgsupplaga, men inte på Käringön. Hon vågade inte fråga efter orsaken på grund av det sätt Max frågat efter vilken tidning hon arbetade för och upplevde ett hot mot framtida journalistuppdrag. Det är en mycket anmärkningsvärd omständighet att nätverk på Brännö förmår att stå i vägen för yttrandefriheten.
Efter att Max Anderssons avgick tog Hans Bränning (kusin till Törnqvist) över ordförandeskapet i vägföreningen. Hans fortsatte kampanjen som varade i tio år med vägran att försöka förhandla en uppgörelse. Tvisterna dominerade därför under en tioårsperiod hela vägföreningens budget. I tingsrättens dom 1989 ålades vägföreningen att ta bort avspärrningen. Men Hans Bränning ger sig inte utan driver frågan om att Törnqvist skall bekosta en “upprustning av Galterövägen från gångväg till körväg” genom att vägföreningen begär en ny kostsam förrättning. Även denna tvist förlorar Bränning/vägföreningen.
En ny ordförande söker samförstånd och Törnqvist blev kontaktad med önskemål om förlikningsförhandling. Vägföreningens nya styrelse hade bestämt sig för att lösa problem genom samtal före en rättstvist startas för att bespara alla parter onödiga besvär och kostnader. Förlikning träffades som innehöll att Hans Bränning inte vidare skulle ha styrelseuppdrag i vägföreningen. En mindre underhållsåtgärd skulle utföras på Galterövägen som symbolisk ersättning för skadan Hans Bränning och Max Andersson orsakat samt en ursäkt till Ingemar med familj. Efter att Hans Bränning inte längre ingår i vägföreningens styrelse har förhållandena normaliserats i den delen.
Omständigheter
Vägföreningen spärrade av Galterövägen mellan 1989-1991. Dåvarande ordförande i vägföreningen Max Andersson utnyttjade sitt uppdrag för att hindra transporter av byggmaterial till familjen Törnqvists husbyggnation i Ersdal. Kommunens advokat Karling bistod i rättsprocessen då den allmänna (felaktiga) uppfattningen var att kommunen rådde över samfällda/BBS vägar på Brännö. Vägföreningen förlorade. Max Anderson ingick även i kommundelsnämnden Styrsö.
Under många års tvister förlorade vägföreningens efterföljande ordförande Hans Bränning samtliga tvister och överklaganden. Vägföreningen betalade över 2.000.000 kronor till en länsstyrelsens representant för att bistå som skrivhjälp och bättre ordning.
Brännös dåvarande transportentreprenör Tomas Anderson vågade efter hot inte utföra transporter för Törnqvist men lånade ut sin traktor med kärra för egen transport. Tomas uppgav att han erhållit besked från Max Anderson att transporter med material till Törnqvist inte var tillåtna. Även Mats Ericson som normalt utförde transporter på Galterövägen vågade inte utföra transporter till Törnqvist i det känsliga läget. Efter polisanmälan mot en transportör visade det sig att endast Brännö Handel, som inte utförde transporter, hade försäkring, skattat och trafiktillstånd för uppdragstransport. Alla transporter avstannade en tid för att rätta till missförhållandena.
Törnqvist köpte egen traktor med släp och vägrades dispens att köra av kommunens tjänsteman Conny Hallberg som tog beslut i ärendet. Törnqvist överklagade beslutet och vägföreningen/kommunen förlorade. Stor upprördhet uppstod då inte vägföreningens ordförande genom kommunen längre godtyckligt kunde besluta vem som fick köra på vägarna. Hela vägföreningens existens ansågs hotad och och även “syföreningen” var upphetsad. Därefter polisanmälde Conny Hallberg Törnqvist för att inte skatta och försäkra sin traktor. Törnqvist svarade polisen att allt var i sin ordning och att Conny Hallberg var inkompetent och ingen att bry sig om. Polisen återkom inte.
Hans Bränning fortsatte sin kampanj i BBS
Kampanjen fortsatte Bränning senare som ordförande i Brännö Bys Samfällighetsförening gällande Törnqvists bryggor och båtplatser, se BBS/Bränning har förlorat släktfejd i tingsrätten.