Brännöbys samfällighetsförening (BBS)
Undertecknade medlemmar i samfällighetsföreningen yrkar att styrelsen ska beskvara följande frågor angående Känsö:
1. Varför har styrelsen inte åberopat kommunens markvärden i Mark- och miljödomstolen, särskilt i pågående expropriationsmål?
Göteborgs stads värdering av mark är marknadsanpassad och avser faktiska arrenden och avyttringar av mark i Göteborgs stad. Kommunen äger mer än 50% av marken i Göteborgs stad. En avyttring nyligen av en ö på 22,3 hektar strax norr om Känsö – Stora Varholmen – betingade en köpeskilling på 74 miljoner kr trots att hela ön var bebyggd med 87 stugor med vidhängande markarrenden med besittningsskydd (vilket ju inte Staten har på Känsö). Kvadratmeterpriset var alltså c.a 330 kr/kvm. Om det skulle varit frågan expropriation skulle det varit 25% mer, alltså 400 kr kvm. Omräknat på Känsös c:a 61 hektar motsvara detta alltså en expropriationsersättning på c:a 244 miljoner kr. Även detta torde dock vara kraftigt i underkant beroende på objektets utformning och rätt marknadspris. Marknadsvärde för en så stor fastighet som Känsö måste ses på lång sikt med beaktande av tid för detaljplanering och Fastighetsutveckling.
Det sistnämnda exemplifieras bl a av att det norr om Stockholm 2017 såldes ett kommunalt markområde på Ulvsundafältet i Solna kommun på c:a 60 hektar till byggföretaget PEAB. Priset var 865 milj kr. Vissa förväntningar på byggande fanns, men ännu är inget bygge påbörjat. Ingen avkastning av betydelse kunde förväntas på markområdet i fråga.
Styrelsen har vid minst två tillfällen, 2016 och 2018, av medlemmar delgivits kommunens egna sammanställningar av priser på kommunal mark i Göteborg, men ändå inte åberopat dessa i Mark- och miljödomstolen utan låtit göra extremt mycket lägre värderingar på under 100 milj kr ner mot Fortifikationsverkets nivå på mellan 12 och 25 milj kr. Idag ligger Göteborgs stads markvärden i en databas tillgänglig för handläggarna där och är på begäran tillgänglig för allmänheten.
Till belysande av den oerhört stora skillnaden mellan olika orter i Sverige beträffande markvärden bifogas här också en sammanställning av kommunaltekniska föreningen från c:a 2010. Detta stärker den bild som framkommer genom sammanställningen av Göteborgs stads värdenivåer.
Vi yrkat att
Styrelsen ger svar på varför kommunal marvärdering inte åberopats som jämförelse, när det i många andra sammanhang anses att kommunala värderingar och hyresnivåer anses vägledande?
—————————————————————
2. Staten har vidare inte styrkt äganderätten till de byggnader på Känsö som man hävdar att man äger. Inga regler i Jordabalken eller handlingar från Staten styrker detta. Allmänna yttranden
av BBS och Staten har ingen rättslig verkan. BBS äger inte byggnaderna och Staten har inte styrkt sin äganderätt. Byggnaderna tillhör därför delägarna som tillbehör till samfälligheten. Ingen rätt finns för Staten att utan medgivande behålla byggnader på annans mark utan arrenderätt. Att man senare år 2010 fick arrende läker inte detta eftersom man då inte ägde byggnaderna. Detta sätter också nuvarande fastighetsvärdering av Känsö i ett annat perspektiv.
Samfällighetsföreningen angav hos Mark- och miljödomstolen år 2018 att Staten ägde byggnaderna på Känsö. Vilken rättslig grund vilar detta på? Varför går man Staten tillmötes på detta sätt?
Vi yrkar att
Styrelsen anger rättslig grund för sitt påstående att Staten äger byggnaderna på Känsö.
Bilagor:
1. Urklipp om försäljning nära Känsö (St Varholmen) av omfattande kommunal mark. 2. Sammanställning av kommunala markvärden i Göteborg
3. Kommunaltekniska föreningens sammanställning av kommunala markpriser i Sverige
Mats Flodin Leif Törnqvist
Originalfil: Motion-5-arsstamma-2023-besvara-fragor-kanso